9 År !!

Idag är det den 10 JUNI 2011 och det betyder att det är helt otroliga 9 år sedan
jag och Marcus träffades och blev ett par =)
Den 10 JUNI 2002 lev vi ett par och sedan dess har det varit VI =)

Jag vill bara tacka Marcus för dessa fina och underbara år som vi gått igenom
tillsammans, både med och motgångar så klart!

Men vi har klarat oss igenom det och det har gjort oss STARKA! <3


Jag & Marcus på Lisseberg 2003 = 1år tillsammans =)


Jag 2007  = Gravid med Alexander !! <3


Marcus 2005 i Turkiet <3


Vi i Sunny Beach 2007 i väntan på Alexander =)


sommaren 2009 i väntan på Anton =)


sommaren 2010 - Förlovade, tvåbarns föräldrar! <3


Ja nu är det sommaren 2011 och inget kort är taget än men
det hinns med =)
Och ett väntade bröllop är väl ett steg framåt? =)


Med detta inlägg vill jag säga att jag Älskar dig Marcus så mycket
och tack vare dig så är jag den jag är idag och jag har världens
finaste och underbaraste familj!! <3



Torsdag

Idag när vi lämnade barnen så tog vi ett samtal med av personalen där och
det ska bli ett möte så alla får säga sitt, så får man hoppas på att det blir
bra för alla, för man vill ju inte känna att det ska ta emot när man ska lämna
barnen på dagiset osv.

Har tingt till det andra dagiset dom ska vara på imorgon eftersom det är
planeringsdag och fick bra vägbeskrivning dit och lite mer information.
Och dom fick dessutom information om Alexander och Anton dom också.
Bytte lite nummer osv, man vill ju ha lite koll nu när man ska resa iväg och
man har dom på ett helt nytt dagis och dessutom att deras mormor kommer
 att hämta dom på dagiset.

Nu ska jag kassta i en tvättmaskin med sängkläder för vi sover fortfarande
med sängkläderna med julmotiv på =) haha där ser man hur lite man hinner
med och det hänger fortfarande julgardiner i köksfönstert =) haha


Idag blev jag så ledsen när jag fick ett samtal! Detta är min blogg och jag vill att
alla som LÄSER här inne accepterar att jag skriver vad jag VILL och KÄNNER!
Det är MIN blogg och det är jag som BESTÄMMER vad som står där i eller inte!

Folk som mår dåligt kanske pratar med VARANDRA eller går till en hjärnskrynklare
vad vet jag, men jag är inte den personen, jag håller det mesta inom mig för att
VERKA stark men innerst inne känner jag mig så liten just nu.
Jag Orkar inte med och för att jag inte ska gå under helt så måste jag få skriva av  mig
det är dels därför jag har min blogg ju!
Men att jag sedan ska få ta skit/hot och massa påhopp om saker jag skrivit det gör
inte saken ännu bättre.

Jag skriver av mig mina känslor/hat och ångest och dom som vill läser annars skit i det!
Ni behöver inte gå och berätta för dom ni vet inte skulle gilla detta jag skriver bara för att
dom sedan ska gå in och läsa när dom aldrig läst förut.

Nej men tack nu kan jag inte skriva här ute heller, nej nu ska jag expoldera istället,
Jag ska bara svälja och svälja.

Och om man läser hela allt i hop om vad jag tidigare skrivit än att bara läsa det värsta
så kanske det hade låtit bättre!

Jag är en liten människa på denna jord med otroligt mycket känslor som alla ni andra!


Ta och kika in TÄVLINGEN här också!!




10/1-2011

Nu är det ny vecka och nya tag, och därför lägger jag ut detta.
Men jag lägger det som personligt eftersom jag inte vill att alla
ska kunna läsa det.

detta är mest för att jag ska kunna kolla bakåt i tiden sen på hur
min viktresa har gått!


Överarm:39,5 cm
Bröst:126 cm
Midja under brösten:112 cm
Midja över magen:127 cm
Rumpa:124,5 cm
Lår:67,5 cm
Vad:47 cm

BMI:40,84
Vikt:111kg


En gräslig syn och jag hoppas att det kommer ändras snart!



Vilken

Jävla dag säger jag bara. När jag trodde att de kunde vara som mörkas så trodde jag fel.
Hela denna dag har gått i mot mig så nu vet jag varken ut eller in.
Just nu vill jag bara försvinna mer än någonsin och inte kunna känna smärta och ångest.
Inte känna den där rädslan som får en att tappa andan.

Jag vet man kanske överdriver men med den oturen jag haft idag så ska jag inte tro
på något bättre utan det är lika bra att tro på det värsta så förhoppnings vis så
kan det kanske bara bli bättre!? Eller tänker jag fel där?

Att man först får ett slag i magen att man inte kommer ha inkomst eller en slant på
minst 3 månader, ja vi som inte ens har klarat oss just nu med två inkomster =/
Vad ska vi leva på, och barnen hur ska de klara sig?

Är det inte lika bra att någon tar hand om våra barn istället, när man är så jävla dålig
som jag och inte kunna fixa en liten inkomst till familjen så vi kan klara oss, ja då
borde man väl fan inte ha barn heller. Nej  precis!
Och sedan när man ringer runt och sitter i telefon kö HELA dagen för att få ihop lite
arbetsgivarintyg för att försöka en sista gång  med att söka bidrag från Alfa-kassan.
Ja då vet dom ej om dom kan fixa fram sånna intyg bara för att dom har bytt data-
system 2 - 3 gånger på 3 olika ställen =/ Ja men hallå jag behöver detta NU!
Hann  inget alls idag av det jag skulle hinna =/
Och allt har bara gått i mot mig.

Sedan skynda jag mig att hämta barnen och gick i väg på läkarbesöket med Anton och
Alexander för att FÖRHOPPNINGSVIS få lite BRA hostmedecin till Anton som fortfarande
håller på att hostar lungorna av sig under nätterna och ibland även under dagen och
så har de hållt på sedan i Augusti. Har provat de ena och det andra som ej hjälper.

Kommer in dit och vi pratar lite och hon börjar lyssna och där kommer NÄSTA slag under
bältet för dagen.
Anton måste in och lugnröngtas för att något står inte rätt till med ena lugan. Och hon sa
att vi kan hoppas på att det är en slempropp som satt sig för bara =/

Men ja med min otur så fick jag bara upp ordet CANCER i huvudet.
Han är ju smal som en daggmask fast han äter för minst 3 vuxna varje måltid!
Han hostar så han nästan hostar blod!
Han har blivit mer gnällig och ledsen precis som att han har ont i kroppen och är
utmattad.
Ja CANCER kan det vara det? Nej nej nej

Hur mycket ska jag orka ta emot??

Skulle iallafall få en hostmedecin att prova fram tills nästa vecka för vi får förhoppningsvis
gå före i kön för röntgen i falun och få en tid redan inom 1 vecka! HOPPAS!
Och japp idag nu på eftermiddagen när jag kom in till apoteket för att hämta ut hostmedecinen
till Anton så han skulle kunna somna utan problem så nej då  har den där läkaren missat att skriva
med den och där fick jag stå med tårar i ögonen och förklara allt men hon kunde ej göra något eftersom dom hade gått hem från bvc och hon får ej ge ut sådan medecin utan underskrift av läkare! =(
Hur kan en läkare missa att skriva ut hostmedecin och istället skriva det en salva?? =(

Jag orkar verkligen inte mer, jag är så  ned bryten att jag gråter mig  till sömns i kväll....


Ursäkta den negatiba inlägget men var bara tvungen att få skriva av mig  lite och jag hoppas ni inte
behöver kassta mer skit på mig just nu!


Svaren från Frågestunden!

Vill ni ha flera barn?
Ja vi vill ha fler barn, jag har alltid vealt haft minst 4 st men sambon 2 st så vi kom
överens om att de fick/får bli 3 st =) fast de blir inte förens om något år!

Vad är det bästa du vet?
Att få vara med min familj och kunna bidra med något bra.

Favorit blogg?
Humm de där var svårt jag har massa favoriter =)

Vilka bloggar följer du?
Oj skriver bara dom jag är in på flera gånger om dagen,annars lär jag sitta här i timmar.

Vilken är din favorit film respektive favoritbok/författare..??
Min favorit film är nog bröderna lejonhjärta =) Älskar den filmen =) jag läser sällan böcker men Martina Haag tycker jag är rätt bra.

Gick du på gymnasiet och i så fall vilken linje?
Ja jag gick gymnasitet, gick där Livsmedelsprogrammet som innebär:
Bageri,kondetori,Styckeri,chark och butik.

Bortgång av syster? usch hatar verkligen att förlora närstående..
Ja, jag förlorade min lillasyeter Lovisa samma dag som hon föddes.Hon levde i ca 5 minuter och sedan kunde dom inte rädda hennes liv.Efter flera års längtan om en syster eller bror och även mamma och pappas längtan efter ett till barn efter flera försök.

Hur klarade du av o göra Abort?
Ja du de förstår jag inte själv hur jag klarade av det, var mer som ett tvång som bara blev så. Har fortfarande inte kommit över det =/

Var det inte jobbigt?
Jo det var jobbigt och det är extremt jobbigt.

Hur länge har du bloggat?
Jag startade min blogg i Juni 2006 medans jag bodde i Stockholm mest för att hålla kontakt med familj och vänner här i från. Men Sedan 1 eller 2 år tillbaka har jag mer verkligen BLOGGAT.

Hur många läsare har du på en dag?
Snitter ligger precis runt 200 besökare per dag.

Hur ser en vardag ut för dig mesta dels?
Gå upp, käka frukost,dagis, arbete/annat att göra, sysslor/städning, hämta dagis, bus och lek, kvällsmat och sedan läggdags.

När mår du som bäst?
Att ha mina nära och kära vid min sida.

Har du bra relation till din mamma?
Ja de har jag.Lite väl bra kanske.

Hur gammal är du?
Jag är 23 år

Jobbar du med i vanliga fall då du inte är mamma ledig som du är nu? (om jag förstått saken rätt)
Jag har jobbat lite olika i stockholm var det på strålfors/posten och sedan har det varit som personligassisten och på dagis/fritids.Men nu är jag arbetslös efter mammaledigheten.

Vad önskar du dig mest i hela världen?
Ja de är mycket men mest av allt Pengar,Jobb och Att få gifta mig =)

Vad jobbar din sambo med??
Han är just nu ställföreträdande chef på Lidl.

Då undrar jag om dina barn var planerade?
Alexander var inte planerad, han blev till fast jag åt p-piller, läkaren sa att jag ahde blivit imun efter att ha ätit samma p-piller i 5 år.Anton är där imot planerad men att det skulle funka på förta försöket visste och trodde vi inte =)

Hur gick det på loppisen? (om du vill skriva ut summan, annars får du säga det sen för jag viiill veta!) :P
Vi sålde för nästan 400kr PLUS =)
 

Hur bor ni nu?
Vi bor i hyresrätt 3 rok  helt jäkla för liten för våran familj =/
 

Vad har du för färg på teverumsssoffan?
Den är grön med lite ljusa mönster i 

Har du sålt nåt på tradera?
Japp levde ute på tradera förut, både sålt och köpt =)

Är ni två förlovade?
Ja vi är förlovade sedan 2002 så vi firar 8år som förlovade på julafton =)
vågar man HOPPAS på ett frieri?!

Vill ni ha fler barn?
Som tidigare skrivet så ja fast om några år

Har ni husdjur?
Nej sambon är allergisk mot pälsdjur

Vilket är bästaste sommarminnet 2010?
Självklart våran MINI semester till kolmården med barnen!!



Ja då vet ni lite mer skit om mig också =) hehe
Är det något ni fortfarande undrar över eller vill
veta mer om så säg till så skriver jag ett inlägg
om just den saken bara!!




SD vart finns det en gräns?

Nu kan jag inte knipa käft längre. Precis efter årets VAL så var det skriverier,på hopp,hot och massa mer.
Ja att SD tog sig in i RIKSDAGEN var helt Förfärligt enligt vissa, att SVERIGE skulle gå under, att det skulle
bli DIKTATUR osv osv

Inne på BLOGGAR och ute på FACEBOOK skrevs det hela tiden om detta.Vart man än vände sig så var det där,
på TV,RADIO ja över allt!

Ute på Facebook hotade folk med att ta bort deras vänner om dom ahde röstat på SD, och man var RASIST om man röstat på SD.

Men om inget skriveri om folk som röstat på: Sossarna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna osv osv
Alla partier har dom brister och alla har dom något bar syfte. Som VI ALLA VET så får inte något utav partierna som
sitter i riksdagen igenom ALLT dom vill.

Alla partier kan ju vara med och bidra med en liten sak  var, men nej vad var det som var så farligt med SD?!
Vad är folk rädda för??

Men som tur var så lugnade det hela ned sig och man kunde kolla på TV, lyssna på radion och kolla bloggar och
titta lite ute på facebook, utan att det var elakheter hit och dit om detta val.

Och så idag när jag går ut och läser AFTONBLADET på datorn så ser jag detta:
http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article7924552.ab

Jag vet inte längre vad jag ska tycka,tänka eller vad. Jag blir bara så LEDSEN,FÖRBANNAD och ja jag vet inte vad.
Jag har inga ord att sätta på detta...

Hur kan man som MAMMA avsluta sin kontakt med sitt BARN bara för att barnet röstat på SD?
Vad fan är man för MAMMA då?! Alla har vi RÖSTRÄTT !!! Då ska man väl för F*N kunna rösta på
vad man vill och vad man tycker själv känns bäst?!

Nej man måste gå och fråga sina vänner och föräldrar först om det är OK eller??

Alla tycker vi olika, så alla röstar vi olika eller hur!!
Varför får då inte dom som röstat på SD nu då vara i fred som alla andra som röstat på något
av de andra partierna?

Jag tycker denna MAMMA har gjort helt fel val, och tycker att hon istället borde satt sig ner och
pratat med sin son,om varför han röstat si och så. För alla dom som röstat på SD måste ju haft
en bra förklaring  till det. Inte tror jag att 5,7% bara slänger in sin röst på SD bara för att dom ej
vet vad dom ska rösta på.

Och inse faktum att SD fick mer röster än både VÄNSTERPARTIET och KRISTDEMOKRATERNA....

Det är ju bevis på att folk har tröttnat på hur det är NU. Att det måste bli en förändring!
Kanske tyckte dom att det var svårt att överleva när MODERATERNA styrt landet och tänkte att
om ett parti som SD kommer in så kommer det bli om rört i grytan och lite måste ändras?!
Ja vad vet jag, men valet är gjort och som tidigare skrivet så har alla RÖSTRÄTT, varför då
hålla på så här på DAGISNIVÅ??

Jag vet inte vad ni röstat på och vad ni än röstat på så tycker jag att det är upp till er själva!
Det var ju erat egna val att använda just din egna röst för att visa vad du tycker!


Nej ALLA är LIKAVÄRDA och vi har väl POLITIK här i SVERIGE?! Inte diktatur!! Om vi hade haft eller
har fått diktatur så skulle ingen få rösta och säga vad dom tycker, Men det får vi och det ska vi vara glada
över!!

Men att sitta och låsa och frysa ut ett parti som de andra gör mot SD, ja det är väl både MOBBNING
och på väg till DIKTATUR!!?

Nja men ja jag blev bara så jäkla arg hur en mamma kan gå så jäkla långt och LÅGT...........



VägValet

I Måndags så var jag så hemlig så här i bloggen, jag skulle
ut på äventyr och nervös som få var jag.

Som de flesta vet som läser min blogg så har jag nu varit
hemma i 3 hela år!! Det började med sjukskrivning i första
graviditeten i Augusti  2007,sedan blev jag mammaledig!
I April 2009 skulle jag ut och jobba men hann bara ta något
pass innan samma helvete bröt ut under andra graviditeten
också, så samma visa igen.Hemma och vara sjukskriven
fram tills födelsen.Och sedan mammaledig igen...
Och där är vi nu, jag är fortfarande mammaledig och
är hemma med Anton, men jag har sökt jobb samtidigt
så man får in foten någonstans tills det är dags att få
börja jobba!! Eftersom jag lämnade min fasta heltids
tjänst i Stockholm när vi flyttade hem hit igen!

I fredags så ringde en snäll kvinna som vi kallar K,
hon pressenterade sig och började prata på.
Vi pratade i hela 20 minuter och det sista hon frågar
är om jag skulle vilja komma på en arbets intervju
redan på måndag hos en brukare....
Jag sa själklart ja!!

Så dit skulle jag på måndagen =)
Och dit kom jag efter att ha åkt den slingriga vägen
genom skogen och nästan virrat bort mig själv i bilen.
Tur var det väl att jag hade GPS i bilen så den visade
vart jag skulle och visade bestämmt när jag hade
kört fel, för det hände iallafall 2 gånger =) haha
Jag i ett nötskal vett ni =)

Kom fram dit 10 minuter innan avtalad tid och fick
komma in och sätta mig  i deras kök och vänta.
När jag satt där kände jag hur det där nervösa
inom mig bara försvann och jag kände mig som
hemma =)
Så sedan när jag fick träffa brukaren och sambon
så kändes allt bra, och det klickade mellan oss
på en gång.Brukaren har liknande problem som
de jag jobbat som inom personlig assistans tidigare
så jag visste vad dom pratade om, men alltid
finns det  ju saker att lära sig!

Så dom frågade väl hur jag kände och jag sa ju att
jag självklart var intresserad och allt sånnt, och vi
började prata tjänst,timmar osv

Det hela slutar med att jag kan få välja mellan 50%,
75% eller fast heltidstjänst!!! Å det är serverat på
silverfat för fasiken!!
men ja för bra för att vara SANNT!!
Fick lov att små nypa mig för att verkligen veta om
jag satt där i vaket tillstånd och det gkorde jag ju =)

Dom ville ge mig chansen att få prova på i 3 dagar
om det är jobbet jag vill HA, så fick några tider att
kolla över och sedan ringa dom igen!!
Och ja som vanligt  när man har barn så kan det
bli knepigt med tider hit och dit, så dessa tider
krockade med tiderna med Alexander och hans
dagis och det krockade helt och hållet med
Marcus tider på jobbet som han har just nu.
Och lille Anton kan ju inte vara själv heller.

Så ringde väl dit igår med en klump i halsen,
och berättade att jag ej kunde fixa på något
vis att jag skulle kunna jobba där på
fredag,lördag och söndag...
Och hon förstog,för dom har ju också barn
så hon vet vad det handlar om, men hon sa
att vi är ju otroligt  intresserade av dig så detta
löser vi!!
Så på Söndag ska jag åka dit och jobba 07.00-15.00
och tills dess ska hon ha kollat på en massa mer tider
som jag ska kolla över =)
Sen efter det får vi se hur vi alla känner =)

Så ja när jag åkte där ifrån så gick alla tankar
och ja jag var nog en ren trafikfara på vägen då!
Skakig som aldrig förr,all adernalin släppte nog =)

Men iallafall de är ganska knepiga tider att jobba
och jobbar Marcus förmiddag så kan inte jag
jobba tiden som är heldag eller förmiddag, för
dagiset har inte öppnat då. och Jobbar Marcus
kväll så kan inte jag jobba heldag eller eftermiddag.
för dagiset har inte öppet så länge.
Så det är om jag kan få tider då marcus är ledig
och om jag kan jobba förmiddag när han jobbar
kväll.Och att jag kan jobba eftermiddag när han jobbar
förmiddag.
Ja det är ett pussel, och jag vet inte hur jag ska göra??
Förhoppningsvis kanske man kan få pussla ihop en viss
% på ett schema efter hur Marcus jobbar och dagis
öppet tider osv...Men det vet jag inte förens efter
provjobbningen och samtal med brukaren.

Fast lite lättare blev det ju idag, eftersom vi fick
beskedet att Anton får dagisplast redan den 15 Oktober!!
Så då är det bara under inskolningen och sedan att inte
scheman ska krocka osv...

Sen är det väl att det är typ 40 minuters bilkörning dit
och sedan 40 minuters bilkörning hem igen =/
Men ja, vad ska jag säga...


Hur skulle ni gjort ???
hade ni skippat det helt eller provat?
Jobb närmare? Annat jobb? Arbetslös eller ej?
Bara jag som ska ändra schema eller båda två?
ja jag vet ej längre..

och allt kom som en chock för mig, jag var helt
övertygad om att jag skulle bli kasstad i
papperskorgen på en gång, eftersom alla
de andra assistenter dom har/haft , hade
iallafall minst sjuksköterske utbildning eller
undersköterskeutbildning.
Jag har ingen utbildning alls inom det området,
jag har bara lärt mig själv på de olika personlig
assisten jobben jag haft.
Så ja jag fick tankeställare där =)
därför gick det inte som jag trott!! =)



Så de var min Måndag, någon som vill hjälpa
mig på traven och säga vad som är bäst att
göra nu??!



Trött

Är så trött efter denna dag så jag vill bara somna nu!

Listan:

* Lämna Alexander på dagiset - chek

* Läsa bloggar & blogga =)  - chek

* Duscha  - chek

*Ringa några samtal   - chek

* Städa & dammsuga -  .................

* Laga mat - ...............

* Hämta pappa & mamma efter dom lämnat in bilen  - chek

* Kick off med Oriflame 18.30 - 21.00  - chek

* Läsa bloggar & blogga =)  - chek

* SOVA - snart chek!


Kände att jag behövde en varm famn att krypa tätt in till idag,
för dagen idag har varit stressande och hemsk.

Är fortfarande nere och ledsen men jag hoppas på bättre humör
och känslor imorgon!

Allt bara dyker upp och här har man setat ett tag och man tycker att
förhållandet är på väg bort från oss, bort mot skyarna pga Marcus jobb.
Jag känner mer och mer som en ensamstående mamma, många frågar
om inte pappan finns med i bilden, jo visst gör han det fast han är på jobbet.
Jag brukar skämmta med Marcus om att hans ka ta med sig en säng och
sova på lagret där, och när folk frågar om han sover där då känns det fel.

Alla andra som har heltids jobb har ju gott om tid att umgås och vara med varandra
att göra  saker tillsammans och göra saker som uppskattas för båda parterna...

Men nej inte här, och de få timmarna man ser han när han kommit hem på kvällen,
ja då äter vi(skit sent)kollar på film eller tv eller sitter vid varsin dator innan man
går och lägger sig.

Jag har tröttnat, hela jag är trött.
Samma visa var eviga dag och nu är man
låst med att söka jobba också bara för att
hans jobb går före! TRÖTT TRÖTTARE TRÖTTAST...

Jag ger upp, orkar inte kämpa mer, jag kan inte kämpa själv längre....
Då måste också vilja något.................

Såg ett ljust tecken när jag läste Marcus blogg om att han också börjar
bli matt på dessa arbets tider. Men vad hjälper det.

Kommer jag förbli ensam?
Eller kommer vi leva som en HEL familj?

Och just idag när jag redan var nere så blev man även själv hemma på
kvällen för det var väl VIKTIGARE att vara med sina VÄNNER FÖR ENGÅNGS SKULL!

Man märker mer och mer på Alexander att han saknar Marcus och det skär i mitt hjärta.
Nej nu sitter jag och bölar igen, fan att jag aldrig kan lära mig att prata ut.
Nu får jag väl säkert skit för att jag skrev detta, men det har inget med att göra att du dricker
öl med dinna vänner och inte sitter hemma och tråkar med mig.

Det handlar om jobb,känslor,familj och tid. Ja du förstår nog <3


Jag Älskar ju er 3 så mycket!!!






Onsdag

Haha snacka om att vara med va?! här sitter jag och skriver Tisdag som rubrik sedan lär jag
tänka efter om och om igen och det hela slutar med att jag får kolla datum på datorn =)
Och japp där står det ju att det är ju Onsdag idag =)

Så nu ligger jag en dag efter igen =) Så där är de var och varannan dag här hemma, och så
har det varit i ca. 3 år för mig nu, för det är 3 år jag har gått hemma nu =(
Gick hem redan i v. 18 i graviditeten med Alexander det vill säga att att i Augusti 2007 gick jag hem
och blev sjukskriven. Sjukskrivningen blev ända fram till förlossningsdagen då det gick över till
föräldraledighet =) Njöt av varje sekund av den eftersom jag inte längre hade ont och jag kunde
gå och röra mig utan att trilla ihop! Sedan i Januari 2009 så hoppade jag ut som vikarie några enstaka gånger
på lite olika dagis och sedan hoppade jag in som vikare som personligassisten också.
Jag njöt och såg fram emot att få jobba på och komma ut igen!!
I Februari 2009 fick vi ett + på stickan och faktum var att Alexander skulle nu få bli storebror och jag tänkte
att alla graviditeter är olika så denna gång ska jag jobba länge!! Fick in Alexander på dagis i April 2009 och
jag kunde nu tacka ja till mer jobb! Fick  en 30% rad som personligassisten och en rad på 75 % på hemtjänsten
under sommaren! Dock så blev det bara jobb i ca. 1 månad för under ett jobb pass så drabbas jag av samma sak
som med graviditeten med Alexander, jag ramlar ihop,känner inte mina ben osv. Japp Anton ligger också och klämmer på samma nerv så jag benen blir som förlamade i mellan åt =( Plus att jag har massa sammandragningar med Anton under hela tiden. Så sjukskrivning där med =(
Där av så har jag förlorat jobb och antagligen möjlighet till mer tider där =( TRÅKIGT! =(

Så ja att vara hemma i 3 år kan både vara skönt och helt fördjävligt! Det har varit underbart att fått föda två barn och att fått tillbringat så mycket tid med dom.
Men samtidigt så vill jag ut i arbetslivet också, jag är för fan 23 år och jag vet inte vad jag vill bli eller jobba med/som!! Ska jag utbilda mig till något? Ska jag jobba i affär?Ska jag jobba med kött/chark eller bageri/kondetori? Ska jag jobba inom vården? Som personlig assisten? Eller Dagis? hummm ja nu JAG VET INTE!!

Helst vill jag ha NATT jobb för det skulle passa bäst med tider och  sånnt,  eftersom Macrsu tider/schema är inget att hurra över =( 
Just nu känns det som att jag blir otroligt låst för jag måste tänka efter vad jag söker för det får inte krocka med Marcus jobb och tider, så vill jag inte ha det,jag vill ha ett jobb bara.

Men nej jag ska väl få gå arbetslös också och A-kassa är jag inte berättigad till så det är KÖRT!
Ge mig ett jobb! =)

Fick hem papper att tidigast 1 November 2010 kan Anton få plats men det dröjer säkert någon månad till för det gör de ju alltid, med Alexander fick vi vänta 3 månader över det datum vi var berättigad en dagis plats =/
Visst dom säger att man har syskon förtur osv  men ja man vill ju ha dom på samma dagis i så fall, inte vill jag åka till ett ställe med Anton och ett annat ställe med Alexander, de blir ju bara krånligt =(

Ja det är många funderingar och mycket som tynger ner en just nu.
Men jag försöker kämpa i mot och se någon ut väg i det hela....


Har ni något drömyrke?




Styling

Min fina pressent från Erica och Kalle är att jag kommer få bli stylad av Erica som är makeupartist och sedan
kommer jag och barnen få bli fotograferade av Kalle som tar enormt grymma bilder.

Kan det bli bättre?? Jag som tycker att jag inte finns med på många bilder med
barnen eftersom att jag oftast själv står bakom kameran =/

Nu så får jag vara med i samma ruta som mina 2 små hjärtat och det kommer
bli minnen för livet.

Nu är det ju bara att jag ska våga göra det också =/
Jag är så feg av mig och jag blir inte bra på kort.

Men jag är så glad över pressenten och jag vet inte hur
jag ska kunna tacka dom......













Magplask

Alla människor bär väl på en och en annan hemlighet.
Vissa så stora att ingen någonsin kommer att förstå
och vissa lite mindre men ändå så tung.

Jag kan medela er att jag bär på en hel del hemligeheter
dels hemligheter som man fått  höra av andra och dom
kommer förbli hemliga för ur min mun kommer det inte
pratas om det iallafall.

Sedan har vi ju de där tunga hemligheterna som man får
dras med antagligen hela sitt liv.Dom där sakerna man
ångrar något så fruktansvärt mycket att man skulle
kunna betala flera miljoner för att få alt det bort raderat,
som att det aldrig ahde hännt.

Det är sådana saker som känns extra tunga vissa dagar
och jag vet inte längre vad jag ska göra. Förut kunde
jag tackla det lite iallafall, men nu är det mer som att
jag blir helt överkörd istället.

Ja många är vi som har hamligheter SVARTA som
djupet i havet och det bästa vore om man blev
av med dessa hemligheter som tynger en så
otroligt mycket.

Att prata med någon man har fötroende för
att försöka bli förstådd osv osv

Men ja då kommer vi till: Vem kan man lite på?
Det är väl bara sig själv man verkligen kan lita
på till 100% ?!
Hur blir man förstådd av någon som inte sitter
i samma båt och ror??


Visst bär ni också på minst 1 liten eller stor hemlighet
som ni bara vill radera ???




870726

Det var en varm Söndag i Juli 1987.Rättare sagt så var det Söndagen den 26 Juli 1987!
Det var riktig sommar värme den dagen och hon vid namnet Carina började känna lite
smått i magen. Så det bar iväg in mot förlossningen i Falun och där gjordes det massa
olika tester och visst det var på G. Dom skulle äntligen få en liten bebis efter alla åren
av tester,prover och slit. Med hjälp av sprutor och tabletter så hade dom lyckats och
det hade gått hela vägen fram nu!

Det var många känslor i luften och tabkarna for på både den snart nyblivna modern
Carina och den snart nyblivne fadern Per. Några tårar föll från bådas kinder och
kärleken i rummet var obeskrivlig.

Men något går snett och barnet i magen mår inte alls bra,läkare kallas in och sedan går
allt så väldigt fort. Det blir ett katastrofiskt akuttjejsarsnitt pga hjärtat stannat på
barnet. Fort går det och livräddningen sätter fart på en gång. Efter 10  minuters
provningar att få igång det lilla hjärtat som är så litet och svagt att det inte ens orkar
slå.Läkarna håller på att ge upp hoppet men där är det en tappar nybliven fader som
vägrar att förlora sitt barn efter så många år av slit.
Och det ger resultat, starx efter dessa 10 minuters hjärtmassage m.m  så började det
lilla hjärtat slå sagta men säkert.

Dock så är den lilla nyfödda tjejen vid namnet Linda så svag att hon lär ligga i kuvös
i en hel vecka så hon får massa hjälp med andningen och massa saker där till.
Dom två rädda och nyblivna föräldrarna håller ett vaknade öga på deras dotter hela
tiden på avdelning 33 inne i falun.

Och idag sitter jag här och idag är det 23 år sedan detta hände. Visst jag fick en chans
det var väl meningan att jag skulle leva. På papperna står det att jag var så gott som
död i 10 minuter. Men död, det är man väl inte förens man har blivit döds förklard och
jag vaknade till liv precis innan det!

Jag sitter med tårar i ögonen när jag skriver detta, för det är första gången jag
skriver eller pratar om det så här öppet. Det är en känslig sak för mig.Eftersom
att jag vet att min lillasyster inte klarade det. För nästan samma sak hände 8 år
senare med då kom ett smått fungerande hjärta ut men gav upp efter 5 minuters
levande i denna värld och ja om jag kunde förändra något så hade jag hoppats
på att fått haft min lillasyter levande.

Det är så orättvist!

Men ja idag sitter jag här och blir 23 år gammal. Men känslor som både är
bra och dåliga. Minnerna kommer jag alltid bära med mig och bilderna på
min lilla syster Lovisa kommer alltid finnas insvettsade i mina ögon.
Dom finns där dag och natt, med öpnna ögon och stängda ögon.


Ja men iallafall, här fick ni veta lite mer om mig och mina känslor.
Grattis till mig på min 23 års dag då!!  =)




Ung Eller Gammal?!

Ungamödrar?? Ja det finns ett program på kanal 5 som heter så, och jag har hört så många pratat om detta program så jag var lite nyfiken av mig och satte mig i lugn och ro i soffan för att kolla på ett avsnitt.

Men vad fan är detta för vrickade människor som gjort detta pogram?? Är det ett skämt eller vill dom helt enkelt bara trycka ner unga mödrar helt?
Det var 3 st olika mammor dom följde och ingen utav dom kunde knappt ta han om ungen sin =/
Allt verakde vara problem och väldigt jobbigt. Ja visst är det väl kanske många unga föräldrar som behöver lite extra hjälp med ekonomi,boende eller annat pga olika omstädnigheter.

Men så som dom riktade hur en ung mammas liv ser ut via detta pogram gör mig fasiken förbannad!!
Ärligt talat så satt jag och var så arg och besviken på pogrammet att jag började gråta.
Jag kan vara bölig utav mig men att gå så här överstyr är det med meningen eller??

Ska dom inte ta och göra ett pogram om äldremödrar också?? Och visa deras vardags liv?
Nej för då måste ju dom hitta PERFEKTA mammor som inte har några brister alls, och vet ni vad
det finns inte!

Alla mammor i världen har iallafall en liten bristning i deras liv.Alla har inte perfekta dagar!!
Det kan vara trötthet,glömska,stress eller vad som helst, men man går inte runt med ett leende på läpparna dygnet runt och gör alltid rätt. Det finns alltid brister vare sig om man är ung eller gammal.

Nej jag tycker verkligen att kanal 5 ska tänka om innan dom fortsätter visa detta pogram, kan dom inte visa lite fler familjer som har det BRA också??

Vad tycker ni?? Har jag helt fel i detta??
Det finns både för och nackdelar med att vara ungmamma och givetvis så finns det både för och nackdelar med att vara en äldre mamma också.

Men är det rätt att trycka ner unga mammor ännu mer genom att visa ett pogram varje vecka med hur dåligt unga mammor sköter sina barn?? Vet dom hur många som ser detta pogram??
Som att unga mammor inte har nog med fördommar mot sig.

Är jag ensam i världen att tycka detta eller är vi fler??
Tyck till!!!







Barndom

Barndom vad är det??
När räknas det inte som barndom längre?
Är det tills man blir 15 år,18 år, 20 år ??

Jag var iallafall upp till Mor och Far idag för att hämta lite flyttkartonger
och två stycken hyllor som jag verkligen behöver!!
Och hyllorna stog ute i stallet, och idag när jag gick in där och skulle
rota fram allt så väckte det minnen och känslor hos mig!! Jag var
till och med tvungen att sätta mig  ner bredvid boxen och samla
mina tankar,kraft och mod.

Pappa byggde hela stallet enbart för mig, så att jag kunde ha mina
hästar hemma på gården istället för att hyra stall hos någon annan.
Och vi hade en invigning när stallet var klart och jag ÄLSKADE/ÄLSKAR
stallet jätte mycket. Jag tillbringade mer tid där ute än i mitt rum inne!
Ja jag sov till och med ute istället ett par gånger =)

Och våran hökulle som ALLA verkligen var rädda för, alla trodde
bestämmt att det spökade där =) Men visst en hökulle uppe i en lada
när det är mörkt, det vill nog ingen vara med om =)

Dom fina skyltarna vi beställde till hästarna <3 Den fina lilla mysiga
sadelkammaren där man har setat i timtal och puttsat träns,sadlar
och grimmor =) Det var livet DÅ!!!

Att få jobba hårt som fan varje dag på häst ryggen, ja jag bugar och bockar
för att jag en gång i livet fick vara SMAL och SMÄRT!!!

Jag vill rida igen!! Känna den där käsnlan!!!
Jag hade tårar i ögonen idag när jag stängde dörrarna till stallet efter mig.
Jag fick tillbaka blickar när jag sålde mina hästar.
Hur mysiga stunder jag hade med dom!!
Ja ALLT....

Ge mig mitt HÄST LIV tillbaka!!!!
Jag saknar det så mycket,det är ett tomrum som ej kommer kunna
fyllas igen något mer!!


   
   
   

Stallet klart och det gjordes av pappa <3

Tyvärr så blir det bara användt till föråd just nu och mina gammla
hopprosetter sitter kvar,hur dammiga som helst =/
Sadeln och allt står orört sedan sista hästen åkte.
Jag har inte kollat på dessa saker sedan dess, förens nu!



Love

Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad som
gör mig så lycklig just nu.
Visst jag kan komma på massa saker som
verkligen GÖR mitt liv.
Men att vara så här lycklig så många
dagar utan problem och motgång!

Det är helt underbart, det är som att
sväva på små luddiga moln hela
dagarna =)

Är det för att Marcus är hemma och har
semester?
Är det för att jag har två stycken helt
underbara barn?
Är det för att jag har helt underbara
vänner?
Är det för att allt börjar komma igång
nu?

Ja allt detta är det, men något mer också!
Vad kan detta vara??


Jag Älskar er min underbara familj!!!
Jag Älskar er mina underbara vänner!!
Jag Älskar mycket bara för att det är
BRA!!!!!<3




Fundering

Jag har länge funderat på en och samma sak, eller ja det är väl kanske 2 st saker jag alltid funderat på och jag kan inte komma på svaret på dom sakerna så tänkte om ni alla underbara läsare kanske vet svaret och kan hjälpa mig att förstå!!??


På framsidan av blogg.se så finns det ju en splat på sidan om vilka som är mest aktiva,besökta och kommenterade.
På den listan som är mest aktiva så tycker jag att det är alltid samma namn uppe och jag undrar nu vad det är som gör att man får vara med på den listan??
Det skiljer så mycket, vissa av dessa bloggare skriver ca. 15 inlägg per dag  medans en annan av dessa bloggare kanske skriver 7 inlägg per dag.

Jag själv skriver mellan 5 inlägg  upp till 15 inlägg per dag och jag har inte ens varit nära den där listan.
Är det bara vissa som får vara med??

Lika så brukar det vara en VECKANS BLOGG lite längre ner och jag har alltid undrat vilka som får vara med där och hur man kan anmäla bloggare till det?? Jag har då minst 3 st bloggare jag skulle vilja se på den rutan men aldrig har dom varit där =(

Är det någon snäll liten själ där ute som vet svaret på detta så snälla berätta för mig så jag slipper grubbla över detta mer!!



Rädd

Flera gånger om dagen så slår
det mig att jag skulle faktist
kunna förlora någon av
Alexander eller Anton.

Varje gång så hejjdar jag till
och får verkligen andas för att
ta mig igenom just den stunden.
Det är hemskt att ha en sådan
rädsla att förlora sina barn.

Jag tror att det är mycket rädsla
efter som det gick så snett på
Antons förlossning och att jag
vet hur det var/är för mamma
och pappa efter att dom förlorade
Lovisa.

Hur orkar man och hur klarar
man av att fölora ett barn??
Skulle man verkligen klara det??

Dom som tagit sig igenom en sådan
 sak dom är så STARKA!!!



Rörd

Hann inte mer än in och läsa min blogg......
Oj 58 nya medelanden =/ shit tänkte jag och
började gå igenom allt!!
Kan säga att det är jätte kul att få mail från
er läsare!!! Och vad fint ni skriver...
Era ord värmer så det gör ont i bröstet!!

Jag blev så otroligt rörd när jag läste
1 av dessa mail och så här stog det i
det mailet:

En otrolig kvinna med två underbara barn.
Älskar att läsa hennes blogg när man får följa
med henne i allt hon gör och att hon delar med
sig utav allt!
MAn kan få läsa allt i från om hennes barn till
texter om hennes lilla syter som ej verkar finnas
vid livet  längre.
Jag känner inte hon, men detta är en sådan VERKLIG
person som jag skulle göra allt för att få ha som vän.
Tänk om fler kunde vara som Linda?!
Hon gör allt för alla andra och glömmer tyvärr bort sig själv.

Skulle vilja ge henne så mycket.Hela världen om det hade varit
möjligt, men ska klura ut vad man kan ge en underbar person som hon.
Jag kommer höra av mig igen!!/Med människa

Vill TACKA så hemskt mycket och jag undrar vem du är??
Kul att du kommer höra av dig igen!! Men jag behöver verkligen
inte ha något!! Jag har mina 2 barn och deras pappa =)






RSS 2.0