Biker

I Onsdags efter vi kommit hem från vårat besök i smedjebacken
hos Petra och Lucas, så kom barnens farbror Emil och farmor Marie
hit och letade lite efter Emils försvunna mobil =/

Med sig hade dom lite pressenter till barnen och det bestog av:
Dom fick en varsin handduk, eller badlakan med luva som man
kunde dra över huvudet. Det såg ut som en pouncho eller
vad det nu heter =)

Sedan fick Alexander något som han avgudar =)
Han fick sin CROSS BIKER!!!!
Han kunde knappt vänta medans jag skulle skruva ihop
den och fixa lite med den....

Och sedan efter att han hade lekt ett tag med den så
la han den i sin säng =) där skulle den sova, så han drog
över täcker över den och gav den sin napp och snuttefilt =)
Han kämpade hårt med att lyfta upp den själv i sängen =)

Så Alexander kom inte i säng förens klockan var allt för mycket.

   
Förpackningen med den tuffa pojken som Alexander försöker härma =)


Alexanders  CROSSBIKER!!!

   
Brum brummmm  cykla cykla  =)


TITTA VAD FORT DET GÅR!!!  =)


En BIKER är en cykel utan trammpor så att man övar balansen =)








Rösta gärna på mig som ÅRETS UNGMAMMA BLOGGARE!!







Tomat

Nu har Alexanader även ätit den minsta tomaten på hela tomatplantan =)
Och ja den var liten, att han märkte att han tuggade på en liten tomat det
är ett under =)





Glöm inte bort att gå in HÄR och rösta på mig som årets ungmamma bloggare!



Första

För någon dag sedan fick Alexander smaka på våran första mogna tomat
som vi odlat själv!! Det är en körsbärstomat i coctail form,
från de fyra små tomatplantorna som händer på fram sidan!

Och den var nog god för han ville ha en till tätt där efter,
men jag ska inte plocka in fler förens dagen efter osv  så han
fick snällt vänta =)

Nu hoppas jag att det blir många fler som blir röda!!






Den stora tomatplantan som står i en kruka i landet, ja den har
det kommit en hel del gröna omogna tomater, så på den
väntar vi bara nu på så att Alexander får smaka en förhoppningsvis
GOD tomat där i från också!!



Odlar ni någon grönsak hemma??




Klättra

Alexander tycker om att både vara högt och lågt!
Men mest av allt så tycker han om att klättra.
Så han hittade en stor PALL enligt han, när
vi var hos barnens morföräldrar igår på
efter middagen =)

Så dit upp klättrade han och morfar fick stå bredvid
 och vara beredd om något skulle hända.
Kom han för nära så skrek Alexander högt för
att visa att han visst kunde stå där själv!

Så JAG KAN SJÄLV!!! som alla barn vill
uttrycka sig!!







Bvc

Igår var det Bvc-besök med Alexander!
Det var 2,5 års test med ord och förståelse.
Vägning och mätning.

Alexander:
Vikt: 17,5 kg
Längd: 95 cm

Kan 50 - 100 ord = Mycket bra
Kan sätta ihop 2 - 3 ord så de blir meningar = Mycket bra
Förstår oss vuxna när vi pratar och ber om något = Mycket bra

Det är inte helt RENA ord som kommer och jag som är med han dagligen förstår
han ju väldigt mycket. Men ja han har ju bara HÖRT sedan i April så det har gått
otroligt fort ändå och därför fick han  mycket beröm idag av Anna.
Om orden fortfarande är väldigt svåra att tyda vid 3 årsåldern så ska vi dit på
ett annat test med andra ord och förståelse prover  =)


Dagen där igår blev helt klart GODKÄNNT!!!







Kul

Alexander tycker verkligen om sin morfar.
Han har till och med börjar pratat om sin
morfar på dagiset så att personalen
till och med förstår han =)

Det är ett otroligt bra fram steg efter
som att det  känns som att det bara
är jag som förstår han i mellan åt!

Men hela dagarna ibland får man
höra tjat om hans morfar Per, och
hans moped och traktor osv  =)

Och nu sist så fick han  åka lite
skottskärra och Alexander skrattade
hela tiden medans morfar hans
sprnag som en tok =)

Det skulle ha filmats men dock
så hann jag BARA ta kort.









Kläder

Barn växer så FORT. Ibland funderar jag på om jag
har missat en massa saker efter som jag inte
riktigt hänger med i svängarna ibland =)

Jag tycker att ena veckan har Alexander
storlek 92 och sedan nästa vecka kan han
inte längre ha den storleken.
Och då har han huxflux storlek 98 istället.
Och det dröjer inte länge förens man märker
att dessa kläder också börjar bli korta i benen
och tröjorna sitter åt lite osv.
Så huxflux är vi uppe i storlek 104 osv osv...

Ja vad är det jag missar?? Är han inte längre
min lilla busunge?? Börjar han bli så STOR?

Iallafall så har både hans mormor och morfar
sett att han blivit otroligt lång och när dom sedan
var iväg på en shoping runda för någon vecka
sedan så hittade dom ett par fina shorts och
en jätte fin T-shirt som dom slog till och
köpte till Alexander på en gång!

Och ja när han fick kläderna så ville han ha dom
på en gång och själv klart fick han prova dom
och dom fick sitta kvar ett bra tag =)
Så det blev lite dagens out-fit-bild på de
nya kläderna =)



Alexander har: T-shirt med vargmotiv och svarta mjukis shorts.
Allt detta finns att köpa på Citygross för under 100 lappen =)



Kana

Alexander åker lite kana
hemma hos hans mormor
och morfar medans jag
färgade håret på hans
mormor =)

Och sen kom han på att
man kunde ropa HOHO
genom röret högst upp
i gungställningen =)

Så han var helt svettig
när han var klar =)















2,5

Idag den 6 Juli 2010 blir min
lilla kille, eller lilla och lilla
är han väl inte men ja jag
vill att han ska vara min
lilla kille ett bra tag till =)

Men iallafall!! Alexander
blir 2,5 år idag!!
Vart fan tar tiden vägen?

Så i slutet av denna månad
ska vi på 2,5 årskontroll på
bvc och jag hoppas att vi
då kommer att väga och mäta
också för det var ett bra tag
sedan vi gjorde det med
Alexander och jag tror
nämligen att han har skjutit
iväg i längden för alla byxor
i storlek 92 är för korta nu.
Och 98 orna på gränsen så
ja det är med spänning jag
väntar på detta besök på
bvc =)

Lika så ska det blir intressant
att kolla om han har ut vecklat
sitt tal bättre, men det vet jag
ju redan att han har =)
Allt blev så mycket bättre och
lättare efter öronoperationen
och han försöker verkligen
säga efter allt man pratar om!

Men ja åter igen, vart tar tiden
vägen???
Min lilla kille var nyss bara
någon månad nu är han hela
2,5 år!!!






Lika

Jag vet inte vad jag ska säga.
Men när man sätter på Alexander
ett par skojsiga glasögon som
går i svart och gul färg så blir
han att se ut som BINGO RIME!

Vad tycker ni??









Bus

Din lilla skitunge!!!
Farmor din ringde nyss och berättade
att du har hoppas ur resesängen och stog
där i hallen bara för att du hade gjort
nummer 2 i blöjan =)

Men du har ju aldrig klättrat ut ur en
sådan säng?? Varför börja nu??

Nu är du snäll inatt så du inte ramlar
ner för någon trapp och  bryter
något ben eller värre....

Kommer ju vara på hel spänn när
både hemtelefonen och mobilen
ringer nu ju =)

För om ni inte redan vet det så brukar vi
alltid drabbas av något hemskt .
Så varför inte att någon av barnen ska
skada sig eller bli sjuka??
Men det går nog bra!!


Din lilla skit!!!!Mamma & Pappa Äslkar dig!!








Moped

Ja som jag säkert tidigare har skrivit FLERA FLERA gånger så bara ÄLSKAR Alexander även mopeder och motorcyklar.Och han har ju en sådan tur att hans morfar åker moped till jobbet varje dag så det finns minst 3 fungerande mopeder och någon reserv moped där hemma hos dom. Och varje gång man kommer dit så är det antingen traktorn eller mopederna han ska kolla på och vill åka hela tiden. Om han vet om att man ska till han morföräldrar så börjar tjatet redan här hemma om dessa mopeder och traktorn =) Det är ganska uttjatat efter ett tag men det är så gulligt att se hur han bara är helt BERUSAD av lycka när man svänger in där på gården och han vet vad som väntar!!
Tidigare idag så fick ni se två bilder på Alexander och traktorn som är så rolig, så nu tänkte jag passa på att bjuda på två stycken bilder på när han åker moped med morfar också!!




Här är han helt inne på att hålla koll på allt som visas på styret.Har mina aningar om att
det är tutan han letar efter som vanligt!! =)



Oj, han kunde slita sig så man fick se ansiktet också!!Fast vad Morfar gör de har
varken jag eller Alexander någon aning om...
Har man ingen mopedhjälm så tager man vad man haver =)


Jag ÄLSKAR att se min ALEXANDER så LYCKLIG!!!<3

Alexander åker

Här kommer de två bilderna jag tog när Alexander ´fick åka lite traktor med sin morfar för någon vecka sedan!!
Han njuter verkligen av det och han skulle kunna bo i en traktor så mycket som han älskar traktorer!


Vad stolt och glad man kan vara =)



Det är MIN Morfar och MIN traktor menar ALEXANDER här!!



Min lilla traktornörd!!<3

Svar på tal

Hej på er där ute! Ibland får man ångra att man skriver saker, det är fint att vissa bryr sig men iblanf vill man ha saker för sig själv.Och ja som jag skrev så orkade jag varken prata eller skriva om det.Och att det var för privata saker. det hela handlar om deprissionen jag har eller haft efter förlossningen. Trodde att den var som borta ett tag men det är den inte. Jag har tankar och funderingar varje dag, varje timme,varje minut och jag gråter mig oftats till sömns.När jag sitter där med Anton i min famn, ja jag är lycklig men samtidigt livrädd om jag skulle förlora han, det känns som att ja nu fick han överleva förlossningen, ja då lär han väl dö i plötslig spädbarnsdöd.Ja det är verkligen drygt. Det är därför jag är så trött hela tiden, för de få timmar man väl får sova så sover man inte BRA. Man sover orloigt och drömmer madrömmar nästn hela tiden. Tror de inte gått en natt utan att jag vaknat och att jag måste kolla om anton lever. Ja de tär på krafterna. Funderingar och tankar om Lovisa snurrar ständigt runt. Hur skulle det vara att ha en lillasyster?? hur skulle hon sett ut nu?? Ja tänk om man fick dra tillbaka tiden och ta hennes plats istället. Men ja mamma och pappa hade blivit ledsna vilket fall.Hur klarar man av att förlora ett barn??Jag skulle inte klara av det.Vad ska man då få hopp om att leva vidare?? Visst Alexander finns här hos oss men det skulle fortfarande saknas en hälft, hur kan man leva utan den hälften??
Jaja har fått tid till min barnmorska den 4 januari 2010 och ska nog ta upp hur jag känner då, men de känns som hon kommer idiot förklara mig en aning  om vilka tankar och funderingar jag har. Hur kan jag känna så här??

Detta skrev jag den 23/11-2009

Depp depp depp

Här sitter jag och tänkte skriva ett sista inlägg för idag innan jag lägger mig i min kalla säng som står där inne i mörkret och väntar så snällt på mig vid denna tidpunkt!
Men jag kan fan inte ens stava till depristion(?) Hur fan stavas det?? nu fick väl inlägget heta depp depp depp istället då eftersom att jag inte orkar slå upp i böcker osv på hur det stavas. Och nu i denna text så kommer jag garanterat stava det fel men ni vet ju vad jag menar för ord hoppas jag och då lär ni ju iallafall förstå lite av  vad jag skriver.

Fick en kommentar av Jannicke, en otroligt fin och genomsnäll 2 barnsmor till lille Alicia 1 månad och Anton 2 år. Hon hade förstått att jag hade det jobbigt så jag svarade på kommentaren och kom på efter ett tag att om jag ska förklara hur allt ligger till så kommer stackarn få läsa en uppsats så därför skriver jag om min svacka här  i stället. För det är ju ingen hemlighet längre att jag är lite nere och deppig. Så nu ska allt ut tänkte jag. För samtidigt är det ju så otroligt skönt att få skriva av sig åxå. men vissa saker som är alldelses för privata dom håller jag för mig själv, för jag vill ju inte blotta mig helt, då skulle jag ju kunna klä av mig kläderna och ställa mig naken på stan liksom. Och det är jag inte så jäkla sugen på om jag ska vara ärlig =)

Tror det fortfarande sitter i sen Anton föddes, att det gick så jäklans fort allt ihop, att min kropp inte alls hängde med i själva förloppet där inne. Och att Anton inte mådde någe bra så det blev lite panik där på slutet det rev liksom upp massa sår inom mig. Jag har konstant  tänkt på Lovisa(min döda lillasyster) sen dess. Tänk om jag åxå skulle fått det slaget i ansiktet att Anton skulle dött eller att han var död. Ja det kan bara handla om sekunder sånna gånger. Det där kan inte jag koppla bort och det där spelas upp i mitt huvud hela tiden. Fast jag låg där och drog den där förbannade lustgasen så var jag livrädd. Jag kände mig så maktlös, ja jag kände mig som en liten skit som vem som helst fick trampa på.Och att det där läkaren sprang ut och in och varje gång fick man höra att det inte såg bra ut, ja det är inte sånnt man vill vara med om. Jag vill spola tillbaka tiden, ta det i min tackt och smällta allt där på plats. Jag var fortfarande skakig i kroppen när jag kom hem dagen efter och när det väl ville släppa ja det var då allt började. Jag blev så känslig för allt, minsta lilla och jag gråter men det värsta av allt är att jag inte längre kan visa mina känslor.Jag gömmer mig så ingen ska se. Jag sitter oftast på toan och gråter, ja ärligt talat så flera gånger om dagen sitter jag där inne. Varför??  Och varför så känslig just nu?? det är liksom värre nu än vad det var när jag var gravid!!
Eftersom detta rev upp ett sår i mitt hjärta så saknar jag Lovisa nått så enormt. Tänk om allt vore annorlunda, varför fick inte hon leva? Varföe ska ett litet spädbarn dö?? Räcker det inte med alla gammlingar som levt hela sitt liv?? Ja dessa frågor som jag aldrig kommer få några svar på. Och att veta att jag aldrig kommer kunna få den tid med min lillasyster som andra får med sina. Ja detta tar på krafterna så jag är ständigt trött och sliten, kan ha sovit 4 timmar och ändå känns det som att jag enbart har blundat till i någon minut bara. Så därför känns det som för mig att det kvittar om jag sover eller inte. Men sömn lär man ju ha annars pallar man inte mycket i vardagen.
Samtidigt så har Alexander haft feber och nu har han örininflamation så han är klängig och väldigt krävande, och det gör ont i mig att puscha iväg han hela tiden. Men när man sitter där och ger Anton mat och han bara klättrar på en så han klämmer både mig och Anton ja vart är det där bra tålamodet då?? det slutar med att man blir irreterad och puschar iväg han bara. Det känns så förbaskat fel. Och det gör ont i mig. Anton får man ha i famnen stort sett hela dagen ibland för han har ganska ofta magknip efter laktulosen som han får i ersättningen eftersom han blev så hård i magen och inte kunde bajsa annars. Så man får inte mycket gjort här hemma eller.Det finns hur mycket som hellst som ska fixas och donas men när ska jag hinna?? allt skjuts bara framför mig. Just nu känns det som att jag kommer typ få upp julsakerna lagomt till midsommar eller om inte senare. Det är tur att jag hinner sätta igång tvättmaskinen mellan varven här hemma iallfall, annars hade vi fårr gått nakna hela familjen snart. Så jag skulle vilja kunna dela mig i flera bitar så man kan vara lika mycket med Alexander som med Anton och samtidigt kunna fixa alla dessa triljoner saker som ska göras här hemma i hemmet åxå. Men nu går inte det så jag har fått bita ihop och mått dåligt över det åxå.
det blir som en gryta som kokar över och ändå fast det redan kokar över så slängst det i massa mer saker i grytan så det blir liksom kaos. Finns det en paus knapp så tryck på den nu!!! ja så känns det!

Så 2 barns schocken kom och den försvann. Nu vet jag hur det är och jag bara springer och springer, hinner inte ens göra mat. Så det har gårr flera dagar som jag har kommit på ja just ja nu är jag slö eftersom att jag enbart har druckit 2 glas vatten idag osv osv.
Men samtidigt jag har inte haft någon större mat lust heller men jag äter väl för jag lär ju äta. Men när ska det bli som förut?? När ska allt lugna ner sig??  Eller har det abra börjat?? KOmmer det bli värre??

Jag älskar mina 2 barn och det är inte dom som är problemet, nej det är jag. Jag måste hitta min livsglädje igen, ja jag måste hitta orken igen. Det är som att försöka köra en bil utan bensin. Det går inte långt då.

Mitt i allt detta så slår det mig att jag ahde kunnat varit 3 barnsmor nu vid detta tillfälle. Jag hade kunnat haft en son/dotter på 6 år åxå.Hur hade det varit då?
Ja varför förändras allt så jävla mycket?? varför kan inte man få ha saker kvar i sitt liv fast man får nya saker åxå??


Jag har kännt att det är så skönt att komma här hemmifrån för då kan jag iallafall släppa tanken på alla saker som måste göras. Men då kommer nästa panik, jag vill inte vara bland mycket folk, jag känner mig ostabil, jag känner mig så annorlunda. Känns som att alla kollar snett på en och pratar bakom ryggen på en när man gått förbi. Är det en känsla eller är det så? Jag känner mig som en uppblåst flodhäst som snart rullar fram. Jag som var så glad att det gick så bra med  kilorna som rasade där i början, men sen tog det tvärstopp och nu då jo nu har man väl gått upp 2 kg igen skulle jag tro. Vågar fan inte ställa mig på vågen. Men jag vet redan att det är så. Kan man inte bara trycka in en vikt man vill nå och vips så är man där!! Jag orkar liksom inte hålla på hela tiden och just det där med vikten, jag vet ju själv hur svårt det är, jag hade ju hur många kilon som helst kvar från graviditeten med alexander kvar när jag blev gravid med anton. SÅ hur fan komme jag inte se ut efter denna gång??

Jag har aldrig brytt mig så jävla mycket om utseende och sånnt. Men har fått nått knäpp ihuvidet nu med vikt och utseende eftersom jag inte känner att jag duger. Jag känner att jag inte duger för någon längre. Och hur mycket jag än försöker få det bekräftat att jag duger så hittar jag inte det.
Jag kan bara hitta massa fel och jag hittar alltid orsaker till att jag inte duger.
Vem fan vill gifta sig med en SUPER överviktig tjej på 22år som har hängpattar ner till knäna och brisstningar över hela magen?? Ja vilken kille som hellst skulle väl skämmas att visas ute med mig.

Ja och så här hittar jag alla orsaker till att inte bli älskad:
- Marcus vill inte gifta sig
- När vi är ute så håller vi aldrig i handen
- Vi pussas aldrig inför folk
- Vi pussas inte hemma längre
- Vi kramas inte längre
- Vi myser inte längre
- Vi håller inte om varann längre
- vi pratar knappt med varann längre (spontan snack om hur dagen varit är det enda)
 ja jag kan göra listan lång men varför det jag tycker den är nog lång som den är här.

Ibland har det slagit mig att jag kanske ska ta barnen och lämna marcus nu innan jag står där utblottad och lämnad själv. Skulle jag vilja vara ensamstående??
Vad är det bästa??
Just nu känner jag mig jävligt ensam ändå så ibland känns det som att det kvittar hur jag gör.

Men jag vet ju att JAG älskar han så otroligt mycket och jag vill ju vara en RIKTIG familj med han.
Hur ska detta bli??

Ja vad jag än tänker på så dyker det upp miljontals frågor.


Tänk om jag bara kunde ha någon som förstog en och som man verkligen kunde prata med. Men just nu så förstår jag mig inte själv längre.

Så ja jag vet inte men jag tror jag har fått någon förlossnings deprision. Men att prata med en barnmorska gör inte saken bättre, den skulle nog förvärra det hela. SÅ jag står kvar här och stampar och hoppas på att allt ska bli bättre att det kommer en vändning snart.

Och just detta med giftemål de vet jag att marcus inte vill och jag har nog svårt att acceptera detta eftersom det har varit min drömm sen jag var liten att få gifta mig.
Och därför tror jag att jag drömmer om det eftersom jag själv ej får vara med om det och det är därför jag tycker det visas på film/tv och tidningar hela tiden om bröllop. Ja är det inte konstigt vad ens undermedvetna kan göra.

nej nu har jag setat och skrivit i snart 50 minuter så det får räcka för jag har kramp i fingarna nu.
***************************************************************************************

Ja nu vet ni varför jag skriver som jag gör och en rubrik inne på fejjan behöver inte handla om liv och död. Och om jag inte redan skrivit om detta så ahde jag tänkt det annars hade jag aldrig skrivit så där. Men jag orkar ABSOLUT INTE prata om detta för jag bryter ihop varje gång, annars försöker jag hålla det inne sen slutar det med att jag sitter på toan och panikgråter så jag inte får luft.
Men tack Marcus för att du finns här och för att du hjälper till så mycket hela tiden!! Utan dej hade jag inte orkar eller klarat detta alls..
Jag hoppas även mamma och pappa läser detta så slipper dom åxå vara orloiga eftersom folk ringer dit när jag vägrar svara på frågor. Och om dom vill får väl dom berötta detta vidare men ACCEPTERA mina önskemål. Jag vill inte prata om detta eller höra frågor om detta!!
Puss å hej

ZZZZZzzzzzzzzzzzzzzzzzZZZZZZZZZZZzzzzzzzz

Trött trött trött trött ja så där kan jag fortsätta i evigheter om ni vill =)  men nej då här sitter jag med en liten Anton som inte kan sova fast att han är så trött. Men ska ge han mat igen nu efter 2 så hoppas jag på att han kan somna och sova i SIN säng. Men de slutar säkert med att han sover PÅ mig i natt med.
Köpte ett nytt babygym till Anton idag men tror nästan att Alexander var mer nyfiken på det än han. Men nu ligger han där så snällt så =) Det andra var ju så trökigt så där vägrade han ligga....

Sedan köpte vi spelet ALFAPET och vi har själv klart spelat en omgång och marcus vann den, men tror han FUSKADE för han hade datorn bredvid sig och det var alltid han som fick kolla alla ord som vi var osäkra på.Och då såg han ju miljontals med ord varje gång.

Idag så har vi kunnat bockat av 4 st julklappar till, så nu återstår det bara 11 st men jag börjar bli en aningen stressad.Tänk om jag inte hinner!!!!

ska nog försöka få upp julgranen imån medans Alexander är på dagiset, för man kan inte ha han med sig och klö den för han plockar ur allt  efter en och sen så välter han säkert granen. Han välte ju ekis gran förra julen så han fick den över sig, men som tur var så hamnade han mellan kvisstarna =) man skulle fan ha tagit kort för de såg bra roligt ut =)

Har märkt på senare dagar att jag har blivit jätte dålig på stavning och allt sånnt, men det är för  jag har fuskat med språket sedan man gick ur skolan. haha jaja de viktiagste 'är ju att man förstår vad jag skriver och det gör ni väl?? Annars får ni hojta till!!

Alexander har börjat FÖRSÖKA prata mer och mer, men tyvärr så förstår varken jag eller marcus kinesiska eller japanska!! Ska försöka få hans pratstunder på film och lägga ut dom här.... Låter verkligen ut som ching song jong pong =)

Nej ska väl ta och fixa mig på toan och sedan fixa mat å sånnt till anton för sedan hoppas alla vi på att få sova.... för imån blir det dagis för alexander, och  vi vuxna har lite samtal att ringa och lite andra saker att fixa. Och ja anton han får väl bara hänga med =)

Om 1 månad så fyller storskiten 2 år åxå, liten blir större.... oj redan 2 år...snart flyttar han väl hem i från åxå....

/
Linda

6/12-2009

Tack för tipset Erica!!Ska nog skriva datum hädan efter om det inte ploppar upp en klockren rubrik någon gång. Men med min dåliga verkstad där uppe så lär det väl aldrig ploppa upp en sådan klockren rubrik. =)
I natt har det nästan kännts som ett paradis här hemma, Anton somnade redan runt 1 tiden inatt och sov fram tills 6 tiden, då fick han mat sedan somnade han om till 11 tiden. Så nu har både jag och marcus fått sovt ut.men jag är inte ett dugg förvånad men jag är ändå TRÖTT!! Ja när ska jag få känna mig pigg och utvilad?? haha ja jo jag vet svaret på den frågan. När alla barnen är 18 år och flyttat hem i från jo då kan man koppla av. så nu vet jag att om ca. 18 år så kanske det vänder =)
Men det gör inget att jag får vänta så länge för det är ju ändå mina 2 skatter som jag skördar med kärlek och trygghet.

Inatt drömmde jag om att vi flyttade, så nu vill jag flytta ännu mer, jag trivs verkligen inte längre i denna lägenhet.Trångt och ofräscht. det är nog därför jag tappat hoppet om att städa och ha de fint åxå, det känns ingen mening med det längre när man ändå aldrig får det så som man vill. Men men jag lär väl ta tag i det där med städningen någon dag framöver.ser verkligen inte fram emot det!!!

Som jag skrev tidigare så var det en bra kväll igår, men enligt mig så hade den faktist fått avslutas på ett annat sätt. Men nej det är väl som vanligt innan för dessa väggar. =(
Det kanske blir så efter 7,5 år tillsammans.Älskar man inte varann lika mycket då?? Eller varför är det så??
Jag vill ju ha de som när vi träffades den där sommaren år 2002!! När vi bara kramades,pussades, höll varann i handen och sa mass vis av gånger att vi älskade varann!! Ja bara kunna mysa och finnas där för varnn. Men nej nu är det sten dött.....ibland känns det verkligen som att det inte alls finns något  kvar.

Jag är en person som verkligen behöver MYCKET kärlek och att få känna mig älskad och omtyckt. Varför har detta försvunnit?? Jag har gett upp att försöka jag med för det verkar som att det bara finns en sak som kommer på 1.a plats för dig just nu. Jaja ska inte skriva mer om det nu för då blir det väl ett sånnt dära depp inlägg och det vill vi ju inte.

Ska väl ta och fixa iordning oss här hemma och sedan ska vi åka och handla, för sen ska vi hämta hem Alexander åxå. Han sover säkert middag  just nu och det lär han få sova klart innan vi kommer iallafall annars blir det grinit.

Idag så blir det att fixa iordning julskinkan om vi kan lyckas byta ut lampan i ugnen så den fungerar. så ikväll kanske man får avnjuta årets första julskinksmacka!!! =) Sen sätter vi kanske upp granen åxå för den plockade jag in från förådet igår iallafall. Väntar med spänning tills den har kommit upp och jag får lägga alla paket där under..MYS!!!

Nej nu ska jag ta och försöka äta lite FRUKOST!!haha ja jag vet mitt på dagen =)

/
Linda

ingen rubrik

Kunde inte komma på vad jag skulle ha som rubrik.Varför lär man ha en sådan varje gång?? räcker det inte med all text man skriver?? jaja det är väl någon dum  och osmart liten person som kommit på detta för att jävlas med sånna som mig som verkligen har det svårt för att komma på en rubrik till varje inlägg man skriver. Kanske ska man skriva samma rubrik på alla inlägg?? Nej de skulle bli helt fel och tjatigt till slut.

Det var iallafall en riktigt bra kväll tycker jag. Började med att gå på kina och äta och det var hur gott som helst, fast tyckte dom blivit snåla med både maten och efterrätten. men men  då vet man det tills nästa gång. Sedan bar det iväg till bion och vi såg den 3.de och sista filmen "luftslottet som sprängdes" Om jag själv får ta och säga min mening så tyckte jag att 1.an och 2.an var bättre men 3.an är ju absolut värd att se om man sett de 2 andra filmerna. Och som vanligt så  gick tiden fort, trodde man skulle trötta efter ett tag eftersom bion var 2,5 timmar lång men dom bara for förbi.

Sedan skulle vi handla men varken jag eller marcus orkade storhandla så sent så vi åkte förbi affären och köpte det viktigaste bara(ersättning). Så imån på dagen blir det att handla..haha de skriver jag varje dag nu känns det som. men imån blir det ett måste. sedan ska vi hämta alexander hos hans farmor åxå.

Har köpt ersättning(lamolac) nu för att prova om anton blir nå bättre, annars är det nog kolik, för svärmor beräöttade att så var ju marcus när han var liten. det började vid 3 veckors ålder och höll på tills 3 månader, och det var åxå  från kvällen och under natten. Så kolik behöver ju inte vara under hela dagen. Men hoppas på att det inte är det för då kommer vi få ett helsike framöver.

Nej nu blev det tomt där uppe i verkstaden igen så får väl ta och avsluta innan det blir för mycket gojja i inlägget =)


Lördag

Jag som skulle fixa en masssa saker idag har inte hunnit med ett skit, för här har man passat på att sovit medans de gick. För jag har räknat ut att jag har sovit 7-9 timmar på 2 dygn och det känndes kan jag säga.  OFTAST blir det så att jag halv sitter i sängen med anton mot min kropp, så sover han mot mitt bröst. Han är väl så van att höra hjärtslagen m.m men det 'r drygt för en annan som inte får LIGGA och sova som man själv vill. Man sover liksom inte så djupt och bra när man har han i famnen. Man vaknar till titt som tätt för att kolla så man inte tappat han eller att man håller på och kväver han. Så man hinner liksom aldrug somna in igen förens man lär kolla. Fast han sover djupt så på engång man lägger ner han i sängen så vaknar han och skriker. Igår skrek han så mycket att jag först började tänka på kolik, men nej tror inte att det är det,då ska det väl vara hela tiden och inte bara på kvällen/natten??

Alexander ligger och sover middag nu, sedan ska vi iväg och handla för det skulle vi gjort för 3 dagar sen men det händer ju jämt saker så de inte blir så. Så nu har vi inget alls kvar här hemma. så ge mig mat att fylla vårat kylskåp och frys..... Ska även handla lite amå saker till svärmor åxå.'
Sen ska det hem och packas för Alexander ska få sova hos  sin farmor inatt. HAn tycker de är skit skoj att vara där med sebban,sandra och emil. Självklart tycker han att de är kul att busa med farmor åxå!!
Sen ska även Anton få vara där några timmar, för jag och marcus ska gå på kinaresturang och sedan ska vi kolla på bio. Så lite barnfria i någon timme blir vi. Men sen hämtar vi hem anton medans alexander får vara kvar där. De blir nog bar de.

Är så jäklans godis sugen och jag är fan glad att jag fått tillbaka suget på godis och mat nu. så för mig blir de kanske lite godis idag, det visar sig..

Nej nu lär jag runda av om det ska hinnas med saker här, börjar bli en aning stressad redan nu jag.

skriver nog mer ikväll skulle jag tro..

trött

Ja inte har man hunnit vila ett dugg idag inte, var uppe med tuppen idag och tänkte lägga mig och vila sen på dagen men nej jag blev själv med barnen så de har varit full rulle sen imorse.

Var då iväg på 1000 eldar i kvarnsveden ,det är som en liten julmarknad med över 1000 mashaller.
sedan ikväll så har båda barnen badats och sedan var det natten...men som vanligt så vill inte anton sova.Fast han är super trött så sa han verkligen inte sova...så här håller han på varje kväll och oftast så somnar han runt 2 eller 3 på natten..va fan ska jag ta mig till?? de är jobbigt i längden....

hade hoppats på att han åxå hade sovit nu så att jag kunde få sova åxå, men nej jag ska väl hinna bli övertrött osv så jag inte kan sova sen ändå.. Nej ska väl gå och försöka få tyst på eländet där inne i sovrummet innan han väcker nästa skitunge...

Får försöka skriva imån om jag är nå piggare då vill säga.

god natt


Fredag

Ja nu är helgen kommen och det får visa sig med tiden vad som händer och sker under den. men det blir nog lungt på alla front skulle jag tro.

Jag och Alexander har käkat lite frukost och lekt lite. Sedan tog jag tag i disken och fixade lite i köket medans han fick en pepparkaka att mumsa på, de behöver han för nu börjar han bli riktigt hård i magen. Vill ju inte behöva ge han laktulos åxå.Men men får ge det någon dag till så får vi se hur det blir.Han skiter ju fort farande iallafall.Nu sitter jag här och ska kolla om det står nått intressant i aftonbladet och sedan ska jag åter gå till yrvädret här hemma =)

Igår fick Alexander sin andra dos av vaccinet mot svininfluensan. Och det är jag glad över för fick veta igår på föräldra mötet att det är 3 st barn som haft svininfluensan på hans dagis och antagligen låg en eller två st till hemma med det just nu. Hon som stack han igår berättade att dom flesta får feber av den andra dosen, att 9 av 10 får 39-40 graders feber. På dos ett så hade han inga biverkningar alls. men ingen feber än så länge..så peppar peppar låt de fortsätta så!!!

Ja som sagt så var det föräldramöte igår men inte blev amn nå klokare för det eller..fick veta att det är 10st somaliska barn, 5st kurdiska barn och 3st svenska barn på dagiset.Och det är endast dom där 3 svenska barnen som kan och förstår svenska. Hur fan gör man då som personal?? För någon tolk har dom inte där under dagarna. Jag skulle vara livrädd att hamna på ett sånnt dagis, hur förklarar man för dessa barn och hur ska dom kunna göra sig förstådda?? Fan flyttar man hit till sverige får man väl för fasiken anpassa sig.det är ju livsviktigt för BARNENS SKULL!!!!

NU ska jag åter gå till vårat här hemma återkommer senare!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0